Kremering eller jordbegravning?

Valet mellan kremering och jordbegravning styrs oftast av tradition, tro och vad den avlidne själv önskade. Men det finns också praktiska skillnader i tid, gravskick och kostnad som är värda att känna till innan ni bestämmer.

Publicerad 17 augusti 2026 · Evig Elegans Begravningsbyrå, Kumla

Så skiljer de sig

Vid en jordbegravning gravsätts kistan direkt i en kistgrav, oftast i anslutning till ceremonin. Vid kremering hålls ceremonin med kistan först, därefter sker kremeringen och askan gravsätts senare i en urngrav, en askgravplats, en askgravlund eller en minneslund.

I Sverige kremeras runt åtta av tio avlidna. Båda formerna är lika värdiga och kan ha exakt samma ceremoni — skillnaden ligger i vad som händer efteråt.

Tid

Jordbegravning innebär att allt är avslutat samma dag: ceremonin och gravsättningen sker i följd, ofta med de närmaste vid graven.

Kremering delar upp förloppet. Ceremonin hålls inom en månad från dödsfallet, medan urnsättningen kan ske senare — dock inom ett år efter kremeringen. Många familjer uppskattar det: ni kan samlas i lugn och ro, gärna på våren när det är ljust och varmt vid graven.

Kostnad

Både kremering och gravsättning betalas av begravningsavgiften som alla folkbokförda betalar via skatten. Skillnaden i kostnad ligger i valen omkring:

• Kista behövs i båda fallen. Vid kremering syns den bara under ceremonin, vilket gör att många väljer en enklare modell.
• Urna tillkommer vid kremering, men är en betydligt mindre kostnad än en kista.
• Gravsten blir oftast mindre — och därmed billigare — vid urngrav än vid kistgrav, eftersom gravplatsen är mindre.
• Minneslund eller askgravlund kräver ingen gravsten alls, men ni får då ingen egen plats med namn.

Gravskick att välja mellan

1. Kistgrav — egen gravplats, plats för gravsten, ni sköter planteringen eller köper skötsel.
2. Urngrav — mindre egen gravplats för en eller flera urnor, gravsten tillåten.
3. Askgravplats — egen plats med namnbricka, förvaltningen sköter skötseln, begränsad utsmyckning.
4. Askgravlund — gemensam plats med namnskylt på en minnesplats.
5. Minneslund — anonym gravsättning i gemensam yta, utan namn och utan närvaro vid själva gravsättningen.

Reglerna för vad som får finnas vid graven — gravsten, ram, häll, lyktor och planteringar — bestäms av kyrkogårdsförvaltningen och skiljer sig mellan kvarter och kyrkogårdar. Vi kontrollerar alltid vad som gäller för just er gravplats innan ni beställer en sten.

Får man sprida askan?

Ja, men det krävs tillstånd från länsstyrelsen i det län där spridningen ska ske. Platsen ska vara lämplig, askan får inte spridas i tätbebyggt område och ingen minnesmarkering får sättas upp. Ansökan är avgiftsfri och vi hjälper er med den om ni vill.

Vad vi rekommenderar

Om den avlidne har uttryckt en önskan är den vägledande — den väger tyngre än praktiska argument. Saknas en önskan brukar vi ställa två frågor: vill familjen ha en plats att återvända till, och behöver ni tid innan gravsättningen? Vill ni ha en namngiven plats talar det för kist- eller urngrav med gravsten. Behöver ni tid, eller bor familjen spridd över landet, talar det för kremering.